För några dagar sedan skulle jag egentligen ha gått på ett jobbevent. En avslutningsfest för säsongen, något som jag hade sett fram emot när jag köpte biljetten ungefär en och en halv månad tidigare. Då kändes det självklart att jag skulle gå.
Men när dagen väl kom var känslan en helt annan. Något tog emot. Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var, men jag kände det i hela kroppen. Jag velade fram och tillbaka under dagen. Ena stunden tänkte jag att det säkert skulle bli roligt när jag väl var på plats. Samtidigt fanns det en annan känsla som hela tiden sa att jag inte ville gå.
Tre timmar innan eventet skulle börja tog jag till slut beslutet att inte gå. Så fort jag hade bestämt mig kände jag en sådan lättnad i kroppen. All den där tvekan jag hade känt försvann på en gång. Jag behövde inte längre fundera på om jag borde gå, om jag skulle ångra mig eller om det var dumt att stanna hemma när jag hade köpt en biljett.
Jag brukar vara osäker på om jag ska gå på saker när det är sådant jag inte brukar göra. Men jag tror att om jag hade gått igår hade jag nog bara velat åka hem.
Filippen 